Aeroklubben i Malmö  

Aeroklubben i Malmö bildades ursprungligen 1923 under namnet Kungliga Svenska Aeroklubben i Malmö. Bulltofta fungerade fram till dess som ett övningsfält för Kronprinsens husarregemente. Flygmaskinerna gjorde då sin debut på detta fält och det föll sig naturligt att stimulera flygintresset hos allmänheten genom att ordna flyguppvisningar, och att på annat sätt informera om det nya färdmedlet i luften.

1923 väcktes även en motion i riksdagen om bidrag på 175 000:- för en flygstation i Malmö. Aeroklubben bildades på initiativ av generallöjtnant A. G. A:son Sjögren, kapten Rosencrantz, greve H Wachtmeister, hamndirektör Åberg m.fl.

Skolflygningen tog sin början redan mot slutet av 20-talet och fick en allt livligare verksamhet på 30-talet.

30-talet

1932 bildades Malmö Flygklubb, som direkt sysslade med flygskola med praktisk och teoretisk utbildning. Vanligast under den här perioden var de öppna engelska flygplanen Gipsy Moth  och Tiger Moth.

Flygkaptenerna Duvander, Lindblom, Lindner, Lindow Åblom och överste Rasmusson, samtliga dåtida trafikflygare i  AB Aerotransport medverkade i klubben som flyglärare.

I slutet av 30-talet slog sig de båda klubbarna ihop under namnet Aeroklubben i Skåne, senare Aeroklubben i Malmö som namnet blev på den gemensamma organisationen.

40-talet

1941 bildades en segelflygsektion som under en lång tid har varit en av landets mest aktiva, och 1950 fick sektionen ”Guldvingen” som är landets förnämsta utmärkelse för segelflygning som sportgren. K. E. Rosenqvist var segelflyglärare med fina prestationer bakom sig, innan han på 50-talet helt gick över till motorflygsektionen.

En modellflygsektion bildades med aktiv tävlingsinriktning, både nationellt och internationellt. Anders Håkansson har med tyngd försvarat sektionens färger i denna speciella hobby, och många ungdomar har här kunnat odla sitt flygintresse.

40-talets stora flyguttag med 1000-tals flygtimmar dalade och inskränkte sig till vad i stort sett ett enda plan kunde förmå. 1948 köpte klubben en fabriksny amerikansk Stinson Voyager, med 6-cylindrig Franklinmotor, 4-sitsig och t.o.m. utrustad med radio!

50-talet

50-talet blev ur flygsynpunkt blekt och intresselöst. Endast entusiasterna förmådde hålla klubben vid liv. Det var de amerikanska helmetallplanen som fick utvecklingen att vända. Cessna 150 förvärvades och banade väg för en ny era, vilket mot slutet av 60-talet ledde till Sveriges största flygtimuttag i en klubb, över 5000 tim/år!

60-talet

Under 60-talet trängdes Cessna-planen i klubben ut av Piper140 och 180 och det än mer avancerade Piper Arrow. Radiokommunikation har blivit obligatorisk och för navigation utnyttjar Aeroklubbens pilot ADF, VOR, ILS, marker beacon och transponder autopilot – alla förkortningar för moderna elektroniska och tekniska hjälpmedel i flygnavigeringens tjänst.

Under de sista 10 åren på Bulltofta var Aeroklubben i Malmö som störst. Egen hangar, 8-10 motorplan, 5-6 segelplan betydde stor flygverksamhet. I slutet av perioden på Bulltofta, inför övergången från 60-talet till 70-talet, började sämre tider göra sig gällande.

70-talet

Trots många tusen flygtimmar per år, blev det flera stora förlustår, vilket inte var bra inför flyttningen till Sturup. Flera motorplan såldes. Av praktiska skäl, bröt sig segelflygsektionen, som vuxit sig starka, ur Aeroklubben och bildade 1973 fristående Malmö Segelflygklubb, som är stationerade på Sövde.  En för stor och oekonomisk hangar som byggdes på Sturup såldes igen. Antalet motorplan minskades ytterliggare.

80-talet

Under 80-talet ägde klubben två flygplan av typ Piper PA28 Cherokee. En 140:a med 150 hk-motor – SE-FYX, och en 180:a med 180 hk-motor – SE-FYS. Båda var fyrsitsiga plan, med marschhastighet på 195 km/h resp. 225km/h. AKM bygger en ny Hangar vid platta Väst och bana 11/29 med byggstart den 7 mars 1989.

90-talet  

SE-FYS är klubbens enda kvarvarande plan. Planet är stationerat på Sturup i den hangar som AKM byggde 1989.

2000-talet

Antalet flygtimmar minskar.

2010 och framåt

På våren 2012 säljs SE-FYS och klubbens flygverksamhet med motorflygplan lever vidare genom att klubbens medlemmar hyr privatägda flygplan. Modellflygsektionen finns fortfarande och är livaktig.